Korthuset

Det beror lite på vad man ska använda kameran till och hur kräsen man är med bildkvalitén.

Kompaktkamerorna är ju mindre och lättare att ha med sig. Men de har oftast mindre sensorer vilket göra att bildkvalitén blir lite lidande, även om kameran i sig inte är dålig så syns det på bilderna.

Se bilderna nedan: de visas båda i 100% med lite vanlig redigering i ACR på båda.

Kompakten är en Canon IXUS 210 (första bilden) systemkameran är en Canon EOS 7D (andra bilden).

Klicka på bilden för att se skillnaden mellan kamerorna

Systemkamerorna är ju ganska mycket dyrare och tyngre än kompakterna, så där ligger de efter.

Man kan inte lika enkelt stoppa en systemkamera i fickan. (Man kan dock ha ganska stor plats kvar i fickorna efter man har köpt en sådan.)

En stor zoom på ett systemkamerahus kan väga över 1,5 kilo. Å andra sidan så har man fler valmöjligheter med en systemkamera. Olika objektiv: zoom, fasta brännvidder, extrem vidvinkel, fish-eye. Man har också större möjlighet att påverka skärpedjupet i bilden eftersom de lösa objektiven ofta har mycket större spann på bländarinställningar.

Storleken på bländaren påverkar hur mycket av bilden som blir skarp framför och bakom den punkt som man fokuserar kameran på. Högre nummer på bländaren ger större skärpedjup, även om den fysiska bländaren i objektivet får mindre öppning ju högre bländarnummer man sätter.

Lite förvirrande men en bländare på f16 ger större skärpedjup än en på f8.

Det finns även kameror som ligger mellan dessa två ytterligheter, superzoomarna. De har som namnet beskriver mer zoom än de små kompakterna, men man kan inte byta ut objektiven på dem som man kan på en systemkamera. Zoomarna har oftast lite bättre sensor än de mindre kompakterna, är lättare än systemkamerorna, men är lite mer begränsade i vilka bländare och brännvidder man har tillgång till.

Kompaktkamerorna och zoomkamerorna har ofta olika program för t.ex Vinter, Mörkerporträtt, Sandstrand, Fyrverkeri, Sport med flera. De är inställda så att kameran ska ta sådana bilder på bästa möjliga sätt.

Kortet nedan är taget med ett sådant program ,Fyrverkeri, med en Canon PowerShot S5IS som är en sådan typ av zoomkamera (12x zoom, motsvarar ca 36-432 mm objektiv).

Systemkameror kan komma med olika stora sensorer. En fullstor sensor motsvarar den gamla analoga filmens bildrutor på 36x24 mm. Kameror med dessa sensorer är t.ex Canon 5DII och Nikon D600. En annan vanlig sensorstorlek på systemkameror är APS-C som är 22,7x15,1 mm som t.ex Canon 7D använder.

Skillnader mellan fullsensor och cropped sensor (som APS-C 1,6x) är ljuskänsligheten. En sensor med större yta får större mängd ljus vilket gör att man inte behöver öka känsligheten på sensorn lika mycket (öka ISOn), vilket ger mindre brus på bilderna.

En annan skillnad är att man "får" större brännvidd, zoom om man sätter ett objektiv på en kamera med cropped sensor. Bilden på sensorn ser med andra ord större ut på en mindre sensor. Har man ett objektiv som är 50 mm som sitter på ett hus med fullsensor så är det 50 mm. Men sätter man samma objektiv på ett hus med APS-C sensor (med cropfaktor 1,6x) så ser den ut som om det är 88 mm i stället. (55mm x 1,6 = 88 mm)

En zoom med max 300 mm uppför sig som om den vore 480 mm. Detta är en fördel om man vill zooma in närmare på t.ex djur på långt håll. Men en nackdel om man vill ta mycket vidvinkliga foton som ett kort på ett vidsträckt landskap. Ett vidvinkligt 10 mm objektiv blir ju 16 mm på en kamera med cropped sensor. Det man vinner i inzoomning förlorar man i vidvinkel med cropped sensor.

En fördel med cropped sensor-husen på Canons kameror är att man kan använda objektiven som är gjorda för både fullsensor(EF) och cropped(EF-S) på ett hus med cropped sensor. Men fullsensorhusen kan bara använda EF-objektiv. Saken är att den större sensorn och spegeln i de husen gör att EF-S objektiv skulle ta i spegeln. Man får som sagt större utbud av objektiv om man väljer en systemkamera med cropped sensor.

Cropped eller full sensor?

Full sensor

• Fördelar
• Bättre ljusstyrka, behöver lägre ISO och får mindre brus.
• Bättre vidvinkel, ett 10mm är 10 och inte 16 mm

• Nackdelar
• Mindre utbud av objektiv
• Tyngre och större kamerahus

Cropped sensor

• Fördelar
• Lättare kamerahus.
• Större utbud på objektiv.
• Vinner brännvidd, ett 300 mm "blir" 480 mm.

• Nackdelar
• Ljussvagare, behöver högre ISO som ger mer brus.
• Förlorar vidvinkel när 10 mm uppför sig som 16 mm.

Här nedan visas skillnaden i storlek mellan en fullsensor och en cropped (APS-C 1,6x). Den vänstra kameran är visserligen analog men storleken på spegeln är den samma som för en digital fullframe. Lägg märke till att bakgrunden kommer in genom sökarna och visas på speglarna

Det är samma funderande som i artiklarna ovanför, man får ställa sig några frågor. Vad vill man ha för möjligheter att redigera? Vill man redigera i t.ex Photoshop eller bara skicka in dem till valfritt företag på nätet för att få kort tillbaka? Hur stora får bildfilerna bli?

Jpeg-bilder har fördelen av att bli mindre och tar mindre plats på hårddiskar och minneskort. Men den komprimeringen som den används är förstörande så den bildinformation som kameran har kastat bort när den spar till jpeg är borta för alltid.

Om man ska redigera jpeg-filer så bör man spara ett orört original, och redigera på en kopia istället, för det försvinner bildinformation för varje gång man spararom samma bild i jpg. Så länge man redigerar en bild så bör man spara i till exempel psd (Photoshops filformat) eller liknande filtyp som inte komprimerar bilden. Sedan kan man det sista man gör spara i jpeg eller ”spara för webb” för att behålla så mycket av kvaliten som möjligt.

Man kan redigera jpg i Adobe Camera RAW (ACR), det är bättre att göra de inledande redigeringen av jpg-bilder där istället för i ”vanliga” Photoshop, men man har lite mindre svängrum med jpg-redigering även där än med en RAW-fil.

Jpg har ofta 8-bitars färgdjup där varje kanal: Röd, Blå och Grön har 256 färgtoner. RAW fångar ofta bilder i 12-bitar där varje kanal; Röd, Blå och Grön har 4096 färgtoner.

Det gör att om man försöker justera för mycket i färger och ljus på en jpg så riskerar man att "dra isär" de färger som finns. Då förlorar bilden de mjuka övergångarna mellan färgerna i t.ex en himmel. Det fattas färger helt enkelt.

Raw blir större och tar större plats på hårddiskar och man behöver redigera dem innan man kan ”använda” dem. Fördelen är att det finns mer bildinformation kvar så man kan ofta locka fram detaljer i sådana fält som ser helt utfrätta ut i jpeg.

Histogrammet på baksidan av många systemkameror visar en bild som baseras på en jpg-komprimering även om kameran sparar bilden i RAW. Det kan bli lite missvisande om man tror att bilden har utfrätta partier när det i verkligheten finns kvarfärginformation i dom partierna i RAW-filen.

Fotograferar man med RAW kan man helt ställa om tex vitbalans i efterhand. RAW-filer registrerar större färgdjup och tondetaljer än jpg från början. En RAW-fil kan liknas med ett ”digitalt negativ”. Redigerar man en RAW fil i ACR så ändrar man inte filen i sig. Den får en liten fil i en "ryggsäck" som följer med bilden när den sparas. Så öppnar man den i ACR igen så kan man fortsätta redigera eller ställa tillbaka bilden som den var från början.

RAW är inte ett filformat i sig. De flesta kameramärken har sina egna varianter av RAW, Canon har filfomatet CR2, Nikon har NEF. Adobe har tagit fram DNG, ett nyare rawfilformat som är tänkte att kunna användas av alla kameratillverkarna så att man kan spara sina RAW i ett format som kan öppnas av andra än just det kameramärkets bildredigeringsprogram. Den är tänkt att användas först och främst vid lagring av RAW-filer.

JPG eller RAW?

JPG

• Fördelar
• Tar mindre plats på hårddisk och minnen.
• Behöver inte redigeras.

• Nackdelar
• Använder förstörande komprimering
• Mindre färgdjup och detaljer.

RAW

• Fördelar
• Stort färgdjup med mycket detaljer.
• Mer svängrum i redigeringen.
• Icke förstörande redigering i ACR eller liknande program.

• Nackdelar
• Tar stor plats på hårddiskar och minnen.
• Måste redigeras för att kunna användas.

Här nedan visas skillnaderna mellan hur mycket man kan rädda från ett överexponerat foto taget med jpg och ett taget i RAW. Båda är redigerade i ACR för bästa resultat.

Vänster är JPG och höger är RAW.

Lägg märke till att RAW-bilden är mer överexponerat än jpg-bilden från början.

Klicka på bilderna för att se skillnaden mellan hur mycket man kan rädda.