Tekniker

Skärpedjupet är hur mycket i bilden som blir skarp framför och bakom den punkt eller rättare sagt det avstånd man fokuserade på.

Skärpedjupet blir ca 1/3 framför och 2/3 bakom det avstånd som man sätter som fokuspunkten på.

Mindre bländare (större bländarvärden) ger mer skärpedjup.

Större bländare minskar skärpedjupet.

Är det man fokuserar på nära så minskar skärpedjupet, är det längre bort ökar det.

Har man vidvinkel får man längre skärpedjup och mer tele trycker ihop skärpedjupet.

Klicka för att se skillnaden i skärpedjup...

Bländare f/2.8 - kort skärpedjup

Sudda ut bakgrunden

En 100mm macro på nära håll med en bländare på f/2.8 ger ett skärpedjup på 1mm, och därmed mycket ofokuserad bakgrund.

Samma bild tagen med f/14 ger ett större skärpedjup och där med en skarpare bakgrund.

Bländare f/14 Bländare f/2.8

Titta i "Visa olika Skärpedjup" för exempel på hur bländare, brännvidd och fokuseringsavstånd påverkar skärpedjupet.

Skärpedjupsförändring

Olika bländarvärden

Bländare:

Brännvidd: 70 mm

Fokusavstånd: 10 m

f/2.8 f/8 f/22

Olika Brännvidd

Bländare: f/8

Brännvidd:

Fokusavstånd: 10 m

28 mm 70 mm 200 mm

Olika fokusavstånd

Bländare: f/8

Brännvidd: 70 mm

Fokusavstånd:

1 m 5 m 20 m

Inspektera skärpedjupet

Systemkameran har ofta en möjlighet att kolla skärpedjupet innan man tar bilden.

När man har bestämt bländare så trycker man på knappen för att stänga bländaren till den storlek man har valt.

Det kan dock vara lite svårt att se hur mycket som blir skarpt, eftersom sökaren blir betydligt mörkare än tidigare. Det kan vara lite lättare att se skärpedjupet på skärmen i LiveView.

Kameran stänger i vanliga fall inte bländaren förrän den skall ta bilden.

Kontrollera skärpedjupet

Man kan kontrollera skärpedjupet med bländare, brännvidd och avstånd till motivet.

Ett enkelt sätt att bestämma hur långt skärpedjupet skall vara är att använda Bländarprioritet (Av-läge) för att låsa bländaren till det värde som man vill. Med ett kort skärpedjup kan man isolera motivet från bakgrunden vilket gör bilden mindre rörig.

Bländare f/5.6

Hur räknas brännvidd?

Brännvidden eller fokallängen om man så vill, räknas från en lins centrum till dess fokuspunkt. I samband med kameror blir det från första linsens centrum till kamerhusets sensor. Brännvidden mäts i mm.

Objektiven för systemkameror börjar på runt 8 mm och uppåt. Har objektivet enbart en fast brännvidd, t ex 75 mm så kallas det en prime-lins eller ett fast objektiv. Kan man variera brännvidden är det ett zoomobjektiv.

Ett objektiv med ca 50 mm kallas för en normal. Det är den ungefärliga bildvinkel som människans ögon har. Är det kortare brännvidd än så går det över i vidvinkel, extrem vidvinkel och fisheye. Går man åt andra hållet, åt längre brännvidder kommer man till teleobjektiv.

Läs mer om detta under Objektiv

Bildvinkel

Bildvinkeln är hur bred synvinkel objektivet ger. Ju kortare brännvidd man har ju större blir bildvinkeln. Klicka på "Visa Bildvinklar" för att se hur bildvinkeln färändras beroende på brännvidden. De bildvinklar som visas är de som finns i Brännviddsgalleriet nedan

Bildvinklar med olika brännvidder

Bildvinkelräknare

Här kan du räkna ut hur bred bildvinkel som Fullstor eller APS-C-sensor.

Brännviddsgalleri

Klicka för förstoring, mm är för fullstor sensor men tagen med APS-C.

15 mm 24 mm 35 mm 50 mm 70 mm 100 mm 155 mm 200 mm 300 mm

Slutartyper

I de allra enklaste kamrorna så finns det ingen fysiskt slutare, utan längden på exponeringen sköts elektroniskt i sensorn.

De vanliga systemkamerorna har ridåslutare som är två små ridåer som glider framför sensorn.

Ju kortare slutartid man använder ju smalare spalt mellan ridåerna blir det.

Eftersom de kortare slutartiderna gör att hela sensorn inte belyses samtidigt så finns det en gräns på hur kort slutartid man kan använda om man använder blixt. För snabb slutartid då kan ge underligt belysta bilder. Gränsen för blixfotografering ligger mellan 1/30s och 1/250s, beroende på kamera.

Bländarridåer

Slutarridåer

Livslängd på slutaren

Slutarna med dess ridåér är mekaniska och har därför en viss livslängd.

Canon beräknar att en Canon EOS 7D har ca 300.000 exponeringar och en prokamera som Canon EOS 1D Mark III har en livslängd på det dubbla, 600.000 exponeringar.

Sensorn CMOS

Varje enskilt element som fångar ljus i en sensor kan vara så liten som 0,004mm i fyrkant, det är 1/16 av ett mänskligt hårstrå. Och varje sådant pixelelement skickar en egen signal med en styrka som varierar efter hur mycket ljus den fått på sig. Så en Canon 7D har 5184 x 3456px, med andra ord drygt 17,9 miljoner sensorpixlar, och lika många signaler bearbetar kameran varje gång man tar ett foto.

Kameran är i praktiken färgblind och kan bara mäta ljusstyrkan som kommer in till sensorn. Varje enskilt pixelelement har en liten lins och en del av ett Bayerfilter framför sig, som mäter rött grönt eller blått ljus. Den tyoen av filter har dubbelt så många gröna som blå eller röda filter, detta ger en skarpare bild än om alla tre färgerna hade samma antal filter.

När ljuset gått genom linsen möter det först Bayerfiltret och bildsensorn, än så länge är signalen fortfarande analog. Det är när den möter A/D-convertern som signalen går från analog till digital. Sedan tar bildprossessorn över och lägger ihop informationen från sensorn till en sammansatt bild och skickar den till buffern. Innan den skickas för att lagras på minneskortet.

• 1. Bayer-filter
• 2. Sensor
• 3. Analog elektronik
• 4. Analog- Digital-omvandlare
• 5. Digital bildprocessor
• 6. Buffer
• 7. Lagring

Moaré - Lågpassfilter

Framför hela sensorn sitter ett lågpassfilter, det används för att mjuka upp bilden som varje pixelelement skickar. Lågpassfiltret suddar ut de skarpa kanterna på pixelelementen. Om det filtret inte funits där skulle rutmönstret i senorn bråka med vissa delar av det man fotograferar. Detta fenomen kan ibland ses på tv om någon har på sig något randigt, smårutigt eller något annat med ett tätt återkommande mönster.

Det blir i praktiken två olika finmaskiga mönster som när de "krockar" bildar ett tredje. Det mönstret som bildas kallas moiré kommer från franskans ord för textil. Moarémönstret kan vara vågor, ränder, bågar eller fläckar.

Titta på moarébilden nedan och rör lite/scrolla på sidan så dyker det upp ännu ett moarémönster som beror på att bildens mönster krockar med "skärmens pixelmönster".

Crop-faktor

De bränvidder som står på objektiven stämmer om det sitter på en kamera med en fullstor sensor (35mm x 24mm), som t ex Canon Mark III. Många kameror har en mindre sensor som gör att objektivens bränvidder blir större i verkligheten. En vanlig sensor är Canons APS-C sensorn som är 40% mindre, 22,3 x 14,9 mm än fullsensorn. Det gör att för att få den effektiva bränvidden behöver man multiplicera objektivets bränvidden med 1,6x. T ex 35 mm ger en effektiv bränvidd på 56mm (35*1,6 = 56)

Cropfaktorräknare

Här kan du räkna ut hur brännvidden ändras beroende på om man har fullstor sensor eller APS-C sensor.

Detta är en fördel för kamrorna med mindre sensorer, APS-C etc. om man vill ha mer tele, ett 300 mm blir i praktiken 480 mm. Men en nackdel om man vill ta vidvinkliga bilder eftersom 10 mm blir 16 mm. Det man vinner i tele förlorar man i vidvinkel.

Här finns en lite mer ingående beskrivning varför cropfaktorn uppkommer.

Brus

En större sensor har fysiskt större pixlar och samlar upp mer ljus vilket gör att det blir mindre brus. Ett större pixelelement kan även "lagra mer ljus", har mer dynamik, innan den blir full och färgerna "blöder". Vilket man ofta kan se i små kompaktkameror som har mycket mindre sensorer och därmed mindre pixelelement.

Läs mer om Brus under Exponering/ISO